Presidency

DISKOUR PREZIDAN JAMES A MICHEL A-LOKAZYON LAFET NASYONAL LE 18 ZEN 2011

Mon, 20 June 2011 | State House

Ser frer ek ser Seselwa,
Your Excellency Mr. Jakaya Kikwete, President of the United Republic of Tanzania,
Mrs. Kikwete,
Prezidan Mancham,
Your Excellencies,
Envite distenge,

En nasyon i ne e i ganny forze par listwar ek par lakonplisman son pep. I pas a-traver plizyer letap dan son listwar. Ozordi, set avek en gran lafyerte ki nou selebre en letap determinan dan listwar nou pei. Set avek lafyerte ek en sans lakonplisman ki nou fet 18-yenm laniverser nou Trwazyenm Repiblik. Dizwit-an dan lavi en dimoun i en moman for e en moman solannel. I sinyifye matirite. I sinifye fransisman ladolesans ver en lavi ladilt, avek nouvo responsabilite, drwa ek obligasyon. I parey pour nou pti pei. Ozordi, nou selebre, dan lazwa e dan linite, matirite nou Trwazyenm Repiblik. Matirite dan tou son sans! Sesel i’n pare. Sa Nouvo Sesel i’n pare. Avek tou son zanfan de-bonn-volonte, i pe apel tou Seselwa pou konfront bann nouvo defi ki devan nou. Sa nouvo Sesel pe apel nou pou donn nou menm, nou fanmir, nou konminote en nouvo langazman pou nou pei.

On behalf of the people of Seychelles I would like to extend a very warm welcome to President and Mrs. Kikwete, who are our guests of honour for our National Day. Seychelles and Tanzania enjoy very close relations, not least because of our adherence to a number of continental and international organisations. But also because of a common vision that has  characterised our relations since our struggle for independence. We thank you, Mr. President, for being with us on our National Day which is a celebration of our unity and harmony. Your presence is a powerful testimony to the importance we attach to our bilateral relations, to African solidarity and to the values we hold in common.

Chers frères et soeurs Seychellois,
Nous sommes rassemblées, fiers de nos valeurs et soucieux de les preserver, désireux de progresser l’unisson vers des objectifs s’accompliront nos aspirations pour davantage d’harmonie, de solidarité et de bien-être pour tous. Face aux multiples defis qui pourraient parsemer notre route, nous sommes sans crainte, conscients de pouvoir vaincre ensemble toutes les difficultees, et nous rejouissons par avance de chaque victoire qui viendra fleurir notre parcours. Dans la dynamique de notre Evolution, nous ne manquons pas d’appui de la part de la Communauté internationale.Nous remercions tous les pays amis et nos partenaires regionaux et internationaux pour leur soutien.

Ser frer ek ser Seselwa,
Sa Nouvo Sesel i, byen sir, baze lo lakonplisman ki nou, lepep Seselwa, nou’n fer ziska prezan. I baze lo travay dir ki bann ki’n la avan nou in fer. I baze lo nou prop travay. Sa Nouvo Sesel i posib akoz legsperyans ki lepep Seselwa in akerir atraver son listwar. I posib akoz matirite grandisan lepep Seselwa. I posib akoz nou realize ki pour nou, en pti pei, sirviv e epanouir dan sa konteks mondyal dinamik e difisil, nou bezwen ini tou nou lafors, tou nou talan, tou nou resours, tou nou bonn-volonte, ansanm. I posib akoz lepep Seselwa i annan bann kalite, bann valer ki ankouraz linite, lanmour ek larmoni. I posib akoz Seselwa i annan kapasite travay, i annan lespri, i annan leker.
Tou resaman, nou’n egzers nou drwa sivik dan lape ek serenite. Lakominote enternasyonal i’n rekonet bon deroulman sa eleksyon ek son rezilta.Lepep Seselwa  dan son mazorite i’n konfye mwan en lot manda senk-an koman zot Prezidan. Ankor enn fwa, mon remersye zot pour zot temwanyaz konfyans. Annou donn nou pei en nouvo langazman pou travay pli dir ankor. Zwenn avek mwan. Annou ansanm, pandan sa prosen senk-an, travay pour ki nou vizyon i vin en realite.

Lakonplisman sa vizyon i depann lo nou determinasyon, lo nou langazman ek lo nou travay dir. Napa baton mazik pou ed nou sirmont bann defi devan nou. Nou bezwen fer li a-traver lasyer nou fron. Bondye i’n donn nou kouraz, lafors ek lentelizans pour nou fer li. Nou kapab fer li a-traver nou travay. Fer li pour Sesel vin pli byen e pli bon. Fer li, ansanm, dan en lespri patriotizm, linite nasyonal ek inovasyon, pour sa Nouvo Sesel!

Dan sa Nouvo Sesel, mon pou pran mezir sever avek sa ki kwar i kapab met nou pei otaz.  Nou pa pou toler zenofobi ek bann propagann sistematik ki senm mesaz laenn lo non laliberte lekspresyon. Nou bezwen elimin tou bann move pratik ki kapab met nou retar dan nou devlopman, e gat nou kredibilite lo lasenn enternasyonal.En legzanmp se koripsyon. Mon dir zot klerman: dan sa Nouvo Sesel, koripsyon ki swa dan domenn piblik ouswa prive pa pe ganny tolere. I pa en fenomenn ki repandi dan nou ladministrasyon ek nou pei an zeneral, me kot i egziste mon oule koup son latet en fwa pour tou. Kot nou konnen e nou annan laprev ki koripsyon pe kas anba nou, aksyon ferm pou ganny pran san pitye.

Dan mon diskour inogiral mon ti koz lo en renesans moral, spirityel, kiltirel e sosyal. Ozordi, mon oule al pli lwen. Nou pe fer fas avek en kantite fleo sosyal: trafik ek konsomasyon drog, kriminalite, delenkans, konportman antisosyal, prostitisyon, labi lakol, labi zanfan e lezot. Nou bezwen konbat sa bann fleo avek kouraz ek determinasyon. Serten krim in sok nou pei sitan for kot ozordi serten pe demande kote nou pei pe ale.Ki pe arive avek fabrik nou sosyete ki’n touzour ganny karakterize par nou lanbyans lape e nou sans konpasyon?

Letan vyolans ek krim i ariv dan lakour menm, letan aktivite kriminalite i sok nou kominote, nou bezwen ekip pli byen nou bann lenstitsyon pou fer fas avek sa logmantasyon alarman dan kriminalite. Nou tann souvan koz lo en Lafors Lapolis ki pli efikas, pli profesyonnel, pou fer fas avek kriminalite. Wi, i annan bokou amelyorasyon pou fer. Nou bezwen en Lafors Lalwa ek Lord ki reste konekte avek lepep. Nou bezwen osi ranforsi sa kiltir respe pour lalwa, respe pour striktir ek lenstitisyon Leta. E, byen sir, respe pour nou prosen. Nou tou nou oule en pei ki prop e ki mars byen. En pei kot disiplin i vin en norm. Nou pa pou toler krim, vol, bandisite ... dan nou pei. Me, annou osi realis. Lapolis i atrap kiminel ¦ i aret bokou kriminel. Me si apre sistenm lazistis i reste lour, dousman e letarzik, nou pou kontinnyen vwar kriminalite ogmante dan nou pei. Pa Lapolis ki kondanm kriminel, se Zidiyer. Alors, sa I bezwen ganny aranze si nou le ganny konba kont kriminalite.Sa ki kas lalwa pou bezwen fer fas ek konsekans. E selon gravite zot krim,  zot pou pirz zot lapenn lwen avek Mae, lwen avek sosyete, kot zot a ganny posibilite osi reabilit zot lekor.

Trafik ek labi drog i souvan lakoz kriminalite. Se pour sa rezon ki, dan kad nou politik zero tolerans anver drog, nou pe elabor en nouvo linisyativ nasyonal ki pou target bann trafiker ek konsomater. Anver trafiker, nou pou sever e san pitye. Anver konsomater, nou pou annan konpasyon e donn zot sans pou reabilitasyon. Tou dimoun i ganny konsernen par sa nouvo linisyativ nasyonal: Lapolis, NDEA, FIU, Zidisyer e byensir, nou kominote an zeneral. I konport plizyer laspe tel ki en kanpanny ledikasyon ek sansibilizasyon piblik, ranforsman finansman, resours ek formasyon bann lazans Lord ek Lape, represyon e detansyon sever trafiker lo en zil elwannyen, amannman lalwa pou ranforsi e rann pli rapid prosekisyon e lasezi byen malaki trafiker, e en progranm konpreansif reabilitasyon konsomater dan en landrwa spesyal kot zot a ganny led pou dezentoksikasyon e reensersyon dan sosyete. Mon pe propoze ki enn ou de ziz i ganny apwente spesifikman pour tret bann ka liye avek drog dan en fason rapid. I pa akseptab ki i annan de-santenn dimoun ki’n ganny arete pour trafik ek posesyon drog ki ankor lib deor e pe kontinnyen fer zot biznes pou apwazonn nou nasyon. Nou dimoun i’n fatige avek sa fleo drog. E zot pe demande ki aksyon desiziv e sever i ganny pran. Nou tou nou bezwen zwenn dan sa lalit.

An plis ki sa, nou pei i bezwen en REVOLISYON moral, spirityel, kiltirel e sosyal, pour nou reganny nou bann valer tradisyonnel, e pour nou enkilke sa bann valer dan nou zanfan. Bann responsab ledikasyon nou zanfan ki swa paran ou ansenyen, nou bezwen donn en langazman serye e senser ki nou bann zanfan i grandi avek sa bann bon valer ki nou bann granparan ti enkilke dan nou. Sa persepsyon kot Gouvernman i responsab tou ketsoz i bezwen sanze.Sa Nouvo Sesel, sa nouvo langazman, i egzize ki letan i’n arive pou ou osi vin en partener aktiv dan nou prop developman personnel, nou fanmir, nou konminote e nou pei.Sel fason pour nou soutenir nou progranm reform ekonomik ki’n aport bokou sikse se pour asire ki nou fer grandi bann zonm ek fanm solid, e ki annan respe pour son prop lekor ek son pei.Byento mon pou lans en dyalog nasyonal ki pou enkli partisipasyon bann reprezantan tou distrik ek lakominote pou nou debat e trouv bann solisyon sa bann kanser ki pe ronz nou kominote. Sa deba nasyonal i premye priorite lo mon azanda pour sa prosen senk an. I pou form labaz tou desizyon ki Gouvernman pou pran pou nou ansanm trouv bann lapros pour konbat fleo sosyal dan nou pei.

Dan sa dyalog nasyonal, nou pou osi adres servis lasante. Mon konnen ki lamazorite bann profesyonnel ki travay dan sa sekter i fer li avek devouman e avek profesyonalizm, souvan anba bann kondisyon difisil. Me i annan en serten persepsyon ki nou pa pe delivre ase, ki swen ki nou pe ofer i pa o-nivo lekspektasyon. Pour mwan i kler: nou bezwen retablir konfyans dan nou sistenm lasante. Kot fodre elimin bann defayans, nou pou fer li. Kot fodre nou ranforsi oubyen ranplas bann striktir, nou pou fer li. Nou bezwen, sirtou, met an plas en nouvo sistenm management servis lasante. Me fodre osi ki nou asim nou prop responsabilite pour nou lasante.

Servis Piblik ireste touzour en pwen konsern. En Servis Piblik ki atansyonne, prewyayan, konpasyone, dinamik e efikas i en mirwar Leta ek Gouvernman. I la pou servi tou sitwayen, san leksepsyon. I bezwen reste konekte avek lepep. Touzour a-lekout lepep. Dan sa Nouvo Sesel, nou Servis Piblik i bezwen annan dimoun dinamik, profesyonnel e serye. Dimoun ki inovater. Dimoun ki annan lentere lepep aker. Dan sa Nouvo Sesel, nou pe viz ver lekselans, mon pa pou toler medyokrite ou lesefer. I enportan ki nou fer sanzman pozitif ki reflekte konsern piblik. Dan sa Nouvo Sesel, kot fodre netwaye, nou pou fer li. Monn toultan dir ki mon pa travay zis pour eleksyon me plito tou mon desizyon i baze lo sa ki bon pour Sesel e lepep Seselwa.

Pandan mon premye Konsey Minis pour sa nouvo manda, monn donn lenstriksyon kler: sak minister i bezwen fer en evaliasyon konpreansiv lo son bann pwen for, son bann febles, son bann loportinite ek bann defayans ki zot pe fer fas avek. Sak minister i ekspekte prezant en dokiman ki pa zis met sa bann pwen devan me osi prezant son plan enplimantasyon bann progranm swa pour amelyor servis ouswa elimin bann move pratik.

Servis Piblik i en latas nob, en latas ki gratifyan. Annou desarz nou latas avek responsabilite e avek konpasyon. An menm tan, mon konsyan ki si Gouvernman i oule retenir meyer profesyonnel pou fer marse Servis, i bezwen pey zot byen, e ankouraz zot pou reste e donn zot mye. Mon’n demann Departman Ladministrasyon Piblik pou travay lo bann scheme apropriye. An menm tan, pou nou atenn nou bi ek obzektif, nou bezwen fer sir ki nou met an plas bann mezir pou amelyor Servis Piblik. Mon annan lentansyon propoz sanzman mazer dan servis piblik apartir boner lannen prosenn. En legzersis parey i demann alokasyon bidze, sanzman dan serten regilasyon ek polisi e resours adisyonnel.Nou pe planifye sa bann sanzman byen e fer provizyon dan prosen bidze pou met an plas fasilite pou garanti sa sanzman dan Servis Piblik. I enportan ki nou fer sanzman pozitif ki reflekte konsern piblik.

Me, nou pa kapab tret Servis Piblik an izolasyon avek sekter prive. Sekter prive i en partener privilezye dan polisi ek stratezi Gouvernman dan devlopman sa Novo Sesel. Nou, koman Gouvernman, nou pa la pou fer biznes. Nou kree sa platform pou lepanwisman biznes. Nou kree sa lanvironnman pour anmenn plis prosperite ek byennet pour Sesel. E ozordi bann biznes - bann gro lenvestisman etranze koman bann gran lantrepriz Seselwa - pe fer byen. E zot pou kontinnyen fer byen. Zot annan en devwar pour zot pran zot responsabilite sosyal, zot 'corporate responsibility' dan kominote. Zot kapab zwe en pli gran rol dan distrik kot zot i’n grandi ouswa kot zot pe fer zot biznes. Pei i’n donn zot sa loportinite pour zot progrese dan lavi, annou pa kit nou konminote dan lanmen Gouvernman tousel.  Annou osi asim nou responsabilite. Par egzanmp, adopte en lekol dan sa distrik. Adopte en zarden-zanfan. Adopte en klinik. Entansifye zot aksyon kominoter. Dan sa nouvo Sesel, tou dimoun i bezwen fer son bout. E nou kont lo zot.

En lot pwen ki mon kwar i apropriye ki nou konsidere ozordi se rol Lopozisyon dan nou pei. Sa Nouvo Sesel i ganny karakterize par en demokrasi partisipatif e evolitif. Me nou bezwen al pli lwen dan nou parkour.Nou bezwen viz pli o, e toultan met lentere Sesel devan, e avan tou. Sa Nouvo Sesel i bezwen en Lopozisyon ki serye. Sa i kler pour lepep Seselwa ki’n manifeste sa dan bwat vote.Nou swete vwar  en Lopozisyon ki lwayal anver nou pei. En lopozisyon ki respe lentegrite ek lentelizans lepep Seselwa. En lopozisyon ki matir parey nou demokrasi. En Lopozisyon ki konstriktif. Lepep i reklanm en Lopozisyon ki debat dan lentere Seselwa dan Lasanble Nasyonal, e koriz Gouvernman kot i al mal. E mwan ek mon Gouvernman, nou pare pou travay avek Lopozisyon si zot swiv sa bann kriter. Si zot adopte sa bann valer patriotik. Si zot zwenn nou dan konstriksyon sa Nouvo Sesel. Si zot donn nou en nouvo langazman.Anseki konsern mwan, mon lebra i gran ouver. Mon leker i ouver. Nou bezwen tou zanfan Sesel - san leksepsyon - dan konstriksyon sa gran lantrepriz. Annou, dan sa Nouvo Sesel promouvwar plis dyalog, promouvwar plis konsiltasyon. Napa plas pour laenn, pour mepri, pour zenofobi, pour vyolans ek lensilt.

Ser frer ek ser Seselwa,
Sa levolisyon ver nou laspirasyon pour en Nouvo Sesel i demann en transformasyon radikal. En transformasyon dan mannyer ki nou panse. En transformasyon dan mannyer ki nou azir, ki nou travay. Me sirtou, en transformasyon striktirel e enstitisyonnel.

Mwan, mon’n toultan kwar dan devolisyon pouvwar. Setadir, plis pouvwar pour lepep. Ranforsi pouvwar dan lanmen nou kominote. Se lepep ki’n anmenn nou la kot nou ete ozordi. E fodre ki nou reste a-lekout lepep, a-lekout zot laspirasyon. Reste konekte avek zot.  Mon bi se pou met plis pouvwar dan lanmen nou kominote. E meyer fason pou fer li se a-traver en Konsey Distrik ki pou ganny elekte par zot, bann zabitan tou distrik. Se zot ki pou swazi zot reprezantan ki pou annan pouvwar rezoud zot problenm ou anmenn li pli devan. Sa osi, i ava ganny adrese par sa dyalog nasyonal ki ava deside ki mannyer nou prosede avek sa propozisyon. Nou vwar sa gran nesesite pou desantraliz bann servis.I deza annan serten pa ver desantralizasyon. Nou’n konmanse, nou bezwen asir son lefikasite.

Nou bezwen kontinnyelman edik nou kominote lenportans leve, debrouye, e sorti lo depandans lezot ouswa Leta. Travay dan sa pei i annan, e nou pe kontinnyen kree plis loportinite lanplwa ofir e a-mezir ki nou lekonomi i kontinnyen devlope. Ozordi, ler lamazorite dimoun pe leve e debrouye, ler i annan en kantite posibilite lanplwa, annou ankouraz bann ki pa pe travay pou rod en lanplwa prodiktif. Pour sa sitwayen ki pa ankor fer en desizyon pour al rod en lanplwa, ler i’n sonnen pour ou leve e debrouye. Nou pe viv dan Nouvo Sesel! Mon rekonnet, sepandan, ki i annan serten febles dan sistenm met zenn dan lanplwa. Fodre ki minister konsernen i adres sa bann defayans toutswit. Si i annan divers posibilite lanplwa dan nou pei, akoz alor i pran en zenn ki pe rod en lanplwa plis ki trwa mwan e menm plis pour kapab konmans en travay?Tou travay i nob. Fri nou travay i kontribye anver devlopman ek lepanwisman nou pei. Mon lans en lapel avek tou dimoun ki kapab travay e ki pa pe travay - an partikilye bann zenn - annou sezi tou sa bann loportinite ki egziste. Annou fer li pour nou-menn, nou fanmiy, nou kominote ek nou pei. Annou leve e debrouye!

Byensir, bann ki pa kabab travay - par egzanmp bann ki annan dezabilite, bann fermye, peser artizanal, debarder pandan serten sezon - Leta pou toultan annan byenveyans anver zot. Nou pou kontinnyen fer li a-traver Lazans Byennet Sosyal. Sa Lazans i size preski tou mon diskour. Mon koz bokou lo nesesite revwar prosedir ed dimoun ki rod lasistans. Mon pou kontinyen koz pour sa bann dimoun ki dezapwente avek sa lazans.Mon pou kontinyen dir ki i mal pou en dimoun ki dan bezwen esper plis ki en mwan ou menm plis pou ganny larepons zot laplikasyon. Nou pou met en lafen avek sa bann fristrasyon. Sa Lazans i bezwen aranze kot i mal. Mon lans en defi avek minister konsernen pou revwar efikasite ek prosedir lasistans dan sa Lazans.Annou pa zanmen les en zanfan al dormi vant vid akoz defayans dan en sistenm ki la espreseman pou ed sa pli vilnerab. 

En lot sours fristrasyon ek liritasyon parmi nou sitwayen se lanter prosedir Lotorite Planning.  I annan tro bokou konplent lo sa Lotorite. I annan tro bokou lanter dan son bann fonksyonnman. Sa i anmar lanmen nou dimoun. I rann nou fristre. I met en lobstak dan devlopman nou pei. Sa kalite mantalite, sa birokrasi initil i bezwen arete toutswit. Nou pou revwar modalite fonksyonnman Planning Authority rapidman.

Ler nou koz lo bann transformasyon striktirel e enstitisyonel, i annan plizyer ketsoz ki nou bezwen fer pou nou konsolid e fer progrese nou matirite politik ek nou kiltir demokratik. Zot ava rapel ki enpe letan pase mon ti met an plas en Constitutional Review Committee, ki ti enkli reprezantan parti politik ek sosyete sivil. Sa komite ti’n fer en serten nonm rekomandasyon ki mon ti a pe konsidere. Tou resaman, bann rekomandasyon bann misyon obzervater eleksyon i’n ranforsi bann mezir ki mon ti pe deza pran pou ranforsi nou demokrasi, e osi pou reste konekte avek lepep.

Premyerman, nou pou met an plas en Komisyon Elektoral. Son fonksyon pou enkli en revizyon tou lezislasyon konsernan tou eleksyon ki fer Sesel, ikonpri kad regilatwar pour parti politik an konformite avek lartik 117 ek 118 nou Konstitisyon, e rigilasyon sours finansman ek depans parti politik. Kreasyon en Komisyon Elektoral i demann en amannman konstitisyonnel. Proze-delwa pour sa i’n fini ganny soumet a Lasanble Nasyonal.
Dezyennman, touzour an linny avek rekomandasyon sa Komite, nou pou amann Lalwa lo Lord Piblik (Public Order Act). Bann amannman pou ganny prezante avek Lasanble Nasyonal tre byento.

Trwazyennman, Minister Finans pe redwir license fees, pour televizyon ek radyo prive. Zot aktivite i ava kontinnyen ganny reglemante par lalwa.

Touzour dan kad ranforsisman demokrasi, transparans ek bonn gouvernans dan sa Nouvo Sesel, e modernizasyon nou sosyete, i annan en bezwen irzan pou nou reviz e met a-zour serten lalwa arkaik. Par egzanmp, ozordi zeritye ki’n konstri lo later ki swa konteste ou byen pa’n ganny divize legalman pa kapab benefisye avek loan pou repar ou rekonstrir zot lakaz. Sa i pa zis, e nou pou bezwen rektifye sa sitiasyon, e byen dot ankor a-traver bann mezir legal.

Dan sa Nouvo Sesel, nou bezwen en Lafors Defans ki pare pou fer fas a tou evantyalite. Zot gardyen nou souvrente, dernyen ranpar kont tou menas nou lentegrite teritoryal. Pandan sa dernyen tan, zot i’n prouv zot valer, zot bravour, zot profesyonalizm ek zot lwayote anver Larepiblik. Menas piratri pa pou disparet desito. Se en lalit ki pou dire. E nou Lafors Defans i la pou asire ki nou menn en konba san pitye kont sa fleo. Tou Seselwa i bezwen donn nou Lafors Defans zot sipor. Mon pe pran bann mezir pou anmenn nou Lafors Defans lo en lot nivo ki reflekte larealite aktyel. Nou bann solda i bezwen ganny byen ankadre par bann bon lider militer, byen okipe e ganny ekipe avek bann skills neseser pou zot akonpli zot misyon.

Anfen, ser frer ek ser Seselwa, sa laflanm Jeux des Iles de l’Ocean Indien, ki fek ariv lo later Sesel, e ki mon pou resevwar dan en pti moman o-non tou Seselwa, i fer nou rapel ki i reste zis ankor 48 zour avan sa gran manifestasyon sportiv ki nou pou akeyir pour dezyenm fwa Sesel. Nou’n pare pour sa gran levennman rezyonnal. Nou atlet i’n pare pou anmenn laglwar ek laviktwar pour Sesel. Nou tou, dan en ferver patriotik, nou akonpanny zot dan zot misyon. Nou kont lo zot, e nou swet zot bonn sans. Laviktwar pour sesel!

Ser frer ek ser Seselwa,
Dizwit-an pase nou  ti adopte en nouvo Konstitisyon, nouvo senbol ek nouvo striktir enstitisyonnel, legal e administratif ki’n transform nou dan sa ki nou ete ozordi: en Leta modern, demokratik e prevwayan. Nou’n fer sa parkour ansanm. Nou’n bers Trwazyenm Repiblik dan son lanfans. Nou’n gid li dan son adolesans. E nou’n anmenn li ver son matirite. Nou kapab fyer fri nou travay. Rezilta i la. Sa Nouvo Sesel i egziz ankor plis travay. I egziz lekselans. Mon pou kontinnyen devwe mwan pour sa nouvo Sesel, avek tou mon kouraz ek tou mon determinasyon. Mon pou kontinnyen reste o-servis lepep tan ki zot bezwen mwan. Mon pou kontinnyen reste Prezidan TOU Seselwa. Set-an pase, nou ti komans grenp en montanny ansanm. Ozordi nou’n ariv  lo son some. E nou travay, nou traze i  pran en lot dimansyon.Annou aprezan met nou kouraz ek lenerzi ansanm e konmans konstri sa nouvo Sesel. Sakenn de nou i bezwen fer son bout. Nou pou fer li ansanm pour Nouvo Sesel. 

Viv Sesel! Viv Larepiblik.

Mon swet tou Seselwa, isi e a-letranze , en tre bonn Fet Nasyonal.

Ki Bondye i kontinnyen beni e protez nou zoli Sesel.

Mersi.


All speeches