Presidency

Diskour Prezidan James A Michel A-Lokazyon Rankont Avek Manm Lafors Defans Ek Lapolis Pour Nouvel An 2012

Wed, 04 January 2012 | Defence

Sef Lafors Defans,
Komiser-d-Polis,
Zofisye,
Solda,
Polisye,

Le moman ki zot met zot liniform, en gran responsabilite i plase lo zot zepol. Set en responsabilite ki anmenn loner pour zot ek nou pei. Sa responsabilite i vedir ki zot i’n ganny sarze avek latas gardyen nou liberte ek nou demokrasi, e protekter later Sesel kont lennmi - osi byen domestik ki etranze.

Napa keksoz ki fer mwan plis plezir, ki rann mwan pli fyer - koman zot Komandan-an-Sef - pour pas en moman avek zot ki pe ekzers sa responsabilite, e ki pe fer li avek dilizans, an metan Sesel premye e avan tou. Selon tradisyon ki nou’n etabli, mon la avek zot ozordi - o-komansman sa nouvo lannen - pou temwyann mon latasman, respe ek lafyerte ki mon annan pour bann fanm ek zonm ki pe servi Sesel, protez e defann nou frer ek ser. Set an santiman ki lepep antye i partaze.

Ler nou zet en regar lo lannen ki fek terminen, nou konstate ki nou Lafors Defans ek Lapolis i’n akonpli avek sikse son misyon. Zot i’n akonpli li avek loner ek dinnyite, souvan dan bann kondisyon difisil. Pandan ki laplipar nou pe dormi, zot i’n la pou vey lo nou. Zot i’n la pou protez nou, defann nou souvrennte nasyonal e defann nou lentere vital koman en nasyon. Zot i’n la pou protez nou kont kriminalite ek bandisite de tout sort. Zot i’n la, a-tou moman kot zot prezans ti neseser. Zot i’n kontribye anver laviktwar Sesel.

Ozordi, se moman apropriye pour mwan, pour nasyon antye, eksprim Lafors Defans Pep Sesel ek Lafors Lapolis nou rekonesans. Nou dir zot en gran mersi! Nou dir zot bravo pour travay formidab ki zot i’n akonpli. E nou demann zot kontinnyen travay ankor plir dir e anmenn plis laviktwar pour Sesel.
Enn mon priyorite se defans ek proteksyon nou pep, e defans lentere Sesel. I annan plizyer menas ki konfront nou ozordi. Menas ki sorti a-lenteryer pei koman a-leksteryer. Nou bezwen konbat zot avek tou nou kouraz, tou nou determinasyon e san pitye. E se la kot tou lede - Lapolis ek Larme - i annan en rol fondamantal. Zot pa an konpetisyon, me zot azir an konplemantarite.

Nou konstate - avek regre e malgre tou zefor ki’n ganny deplwaye - ki en pti group kriminel, bandi, delenkan ¦ pe kontinnyen deranz lord ek lape dan pei, menas sekirite nou sitwayen, e konpromet lavenir nou zanfan ek lazenes. Sa zanmen nou pou tolere.

Nou pou kontinnyen entansifye nou konba kont sa bann eleman kriminel dan nou sosyete. La, mon ti a kontan felisit NDEA pour sa travay formidab ki pe fer. Depi son kreasyon, NDEA i’n responsab pou tir 100 milyon roupi drog dan nou bann kominote e aret plis ki 2000 dimoun. Zis imazin soufrans, desirir, dezas ki sa ti pou koze si nou pa ti’n entervenir a-tan! Nou bezwen atak san pitye sa problenm drog ki pe ronz nou sosyete. Nou bezwen konbat krim ek bandisite avek determinasyon. Nou bezwen elimin bann konportman anti-sosyal ki i en laont pour nou pei. Dan sa nouvo lannen, nou bezwen transform bann valer renesans sosyal an realite. Nou bezwen viv sa bann valer toulezour.

Mon konnen ki Lapolis pe fer tou sa ki zot kapab pou elimin bann fleo ki pe menas nou sosyete. Me - malgre serten rezilta tre pozitif - i annan en persepsyon ki zot pa pe fer ase. Ki i mank zot parfwa en sans devwar, responsabilite ek profesyonalizm. Ki zot pa ase vizib. Ki zot pa ase rapid pou reponn a lapel detres sitwayen¦

Set a zot - e zot tousel - pou elimin sa bann persepsyon. E zot kapab fer li fasilman. Zot bezwen fer li avek konviksyon, avek lanmour e avek senserite. Zot bezwen fer prev lidership. E zot bezwen en lidership ki motive, angaze e enspirasyonnel. Ozordi, o-komansman lannen, mon demann tou mann lafors Lapolis pou redouble zot zefor pou konbat krim, bandisite ek delenkans dan nou pei. Zot vokasyon i nob. Zot moto i nob: “Servis san lafreyer, san faver ou malis”. Swiv li fidelman. Se koumsa ki zot ava ganny ankor plis respe ek gratitid lepep Seselwa.

Kant-a mon Gouvernman, nou pou kontinnyen met plis resours a zot dispozizyon pou amelyor zot koman endividi, amelyor zot lorganizasyon an zeneral, e amelyor zot performans. Sa i pas, avan tou, a traver formasyon aprofondi e formasyon kontini. Mon met bokou lanfaz lo la akoz mon kwar se sa ki determin Lafors Lapolis koman en Lafors disiplinen, profesyonnel e enteg. Se pou sa rezon ki mon annan bokou lespwar ek konfyans dan Young Police Leaders’ Programme e dan sistenm formasyon ki Lakademi Lapolis i dispanse. Mon sezi sa lokazyon pou lans en lapel ek bann zenn pou zwenn Lafors Lapolis. Nou pei i bezwen zot. Nouvo Sesel i apel zot!
Fodre zanmen nou oubliy rezon-det Lafors Defans Pep Sesel. Se Lafors Defans qui garan nou sekirite kont menas - direk ou endirek. Se zot garan nou bann valer koman en nasyon. Se zot garan nou laliberte. Fodre zanmen nou oubliy zot sakrifis.

Depli plizyer lannen aprezan, Sesel pe fer fas a en menas eksteryer grav. Nou pe fer fas a en sitiasyon ki menas nou lentegrite teritoryal e nou souvrennte nasyonal. En sitiasyon ki menas nou liberte mouvman, nou stil lavi koman en pep maritim. En sitiasyon ki poz en risk enorm pour nou sirvi ekonomik e nou devlopman sosyo-ekonomik. Sa i fer ki Sesel i an ger! Nou an ger kont piratri!
Nou Lafors Defans i’n menn en konba eroik pou elwyann sa menas de nou. Nou solda i’n mont lofansiv a plizyer repriz kont pirat Somalyen. Nou solda i’n montre zot rezilyans, zot bravour e zot profesyonalizm a sak fwa. Nou pa’n per pou asim nou responsabilite.

Nou’n ranpli nou lobligasyon anver nou pep e anver drwa enternasyonal. E nou’n ranport laviktwar. Nou - en pti pei avek resours imen e materyel limite - nou’n donn legzanmp. Sesel i’n sorti venker! Sesel pa pou zanmen les li konkerir par lafreyer.

Nou Lafors Defans pou kontinnyen zwe en rol aktif dan lager kont piratri. Me - e mon repete - solisyon se pa lo lanmer. Nou bezwen atak rasin problenm.  Rasin problenm i Somali li-menn. Tan ki lakominote enternasyonal i pa demontre menm determinasyon an Somali - parey i demontre dan sitiasyon ou sirkonstans ki aranz li - tan ki Somali i reste en leta defayan, piratri e terorizm pou kontinnyen repann dan nou rezyon.

Plis ki zanmen, nou bezwen reste vizilan. Nou bezwen prepar nou pour tou evantyalite. SPDF i dan lavangard sa konba. Pour li realiz e reisir son misyon i bezwen sipor tou Seselwa. I bezwen plis resours, plis formasyon, plis zonm ek fanm pare pou dedye zot a-servis Sesel ¦

O-non tou Seselwa, mon salye sa travay egzanpler ki SPDF pe fer. Mon salye bravour, tenasite ek leksplwa an partikilye, Gard-Lakot, Tazar ek Air Wing. Zot en loner pour nou pei. Nou remersye zot pour zot devouman, zot servis ek zot langazman anver lanasyon.

Mon Gouvernman pou kontinnyen donn SPDF plis resours, plis lekipman ek plis fasilite. Lannen pase, nou’n ganny en nouvo baz naval. Nou’n ganny nouvo bato. Nou’n ganny nouvo avyon. Tousala i’n ranforsi konsiderabman nou kapasite operasyonnel ek nou kapasite entervansyon. Mon profit sa lokazyon pou eksprim mon gratitid anver nou bann partener ki’n sa bann fasilite ek byen a nou dispozisyon. Mersi pour zot lanmitye anver nou pei! Mersi pour zot solidarite!

Mon Gouvernman pou kontinnyen get dan posibilite amelyorasyon kondisyon servis. Deza, SPDF i annan en scheme of service ki garanti bann bon kondisyon travay e ki motivan. Sezi loportinite ki sa i ofer!

Anfen, ankor enn fwa, mon oule met lanfaz lo lenportans formasyon. Formasyon parey “Young Military Leaders’ Programme” ou byen progranm formasyon dispanse par Lakademi i esansyel pour devlopman SPDF e preparasyon son bann fitir lider. Nou pou kontinnyen rekrit bann zenn dan sa lafors. Lazenes se lavenir SPDF. Dan SPDF, i annan en kantite loportinite pour lavansman personnel ek devlopman profesyonnel. Mon swete ki plis zenn i swazi en karyer militer - en karyer ki nob me ki demann bokou sakrifis, disiplin ek determinasyon.

Zofisye, solda, polisye,
Lannen 2012 i’n ganny plase anba tenm Travay Dir Pour Nou Sesel. Dan mon mesaz Nouvel An, mon’n elabor lo sinnyifikasyon sa tenm. Mon’n fer sirtou resorti lenportans travay dir pour lavansman ek progre nou pei. Lavenir nou patri i depann lo travay dir, endividyel e kolektif tou son zanfan. Lanmour nou pei, nou lwayote anver Sesel e nou patriyotizm i devre motiv nou pou fer ankor plis e pli byen pour nou patri.  

Lafors Defans ek Lafors Lapolis i de lenstitisyon, de pilye, enportan nou sosyete. Nou depann lo zot pour nou sekirite ek nou proteksyon. Zot fer lafyerte nou nasyon. Travay dir pour zot i fer parti zot routin. Zot abitye travay dir! Sa nouvo lannen i anmenn osi nouvo defi. Mon konnen ko zot pa per okenn defi, okenn obstak ki devan zot. Mon konnen - tou Seselwa i annan konfyans - ki zot kapab sirmont nenport ki baryer ki lo zot larout. Zot pou fer li atraver travay dir. Zot pou fer li avek determinasyon ek avek kouraz. Zot pou fer li pour Nouvo Sesel.

O-non lepep Seselwa, mon remersye zot tou pour zot travay dir pandan sa lannen ki fek fini. Mon eksprim zot nou gratitid pour zot langazman, zot devouman ek zot sakrifis anver lanasyon. Nou fyer zot akonplisman. Mon remersye osi zot fanmiy ki la pou soutenir zot dan zot latas difisil, me nob.

O-komansman sa nouvo lannen, mon swete ki zot kontinnyen servi Sesel avek pasyon, devouman, lantouziasm ek lafyerte - santiman ki mwan, zot Komandan-an-Sef mon partaze. Mon swete ki, ansanm, nou travay ankor pli dir pour nou realiz nou vizyon pour en Nouvo Sesel. Mon kont lo zot. Sesel i kont lo zot.

Mon swet tou manm Lafors Defans ek Lafors Lapolis - ensi ki zot fanmiy - en bonn e erez ane.

Viv Sesel!




All speeches